Kommunikation som skapat effekt
Om 100-wattaren
100-wattaren är en tävling som sedan 1990 belönar effektiva kommunikationsinsatser. Den lyfter fram exempel på hur kommunikation kan påverka beteende och skapa kommersiellt värde, samt inspirerar branschen att skapa bättre effekt och mäta den.
Läs mer om tävlingenViktiga datum för 100-wattaren 2025
Det finns några viktiga datum för 100-wattaren 2025 både för dig som tävlar och som vill gå på galan den 12 februari 2026.
Årets tävlingskategorier
I 100-wattaren kan du tävla i tio kategorier. Klicka på + för att läsa mer om varje kategori.
I 100-fattaren tävlar bidrag som genom kommunikations- och/eller kampanjaktiviteter långsiktigt och strategiskt jobbar för en positiv effekt för planeten, samhället och företaget. Det är viktigt att visa på affärsmål som bidrar till omställningen. Bidraget ska kunna visa på hur aktiviteten bidrar till företagets hållbarhetsmål samt affärsmål. Tänk på att man kan tävla med flera kampanjer kopplat till olika hållbarhetsmål. Kommunikationsinsatsen ska ha varit aktiv under minst två år under perioden 2022-2025, även om den påbörjades tidigare.
Se tidigare års vinnareSe tidigare tävlande bidrag
Här kan du utforska tidigare tävlande bidrag och inspireras av deras imponerande insatser
Långsiktigt
Är boendeekonomi fortfarande jättekul?
SBAB
SBAB Inhouse
Ideellt & Välgörenhet
Niobladsblomman
Majblomman
Forsman & Bodenfors
100-fattaren
Ruset
IQ-initiativet
ABBY.WORLD / Wavemaker
Framsiktigt
Deal with the trash
McDonald’s
NORD DDB Stockholm
Är boendeekonomi fortfarande jättekul?
Kategori: Långsiktigt 2024
Bidrag: Är boendeekonomi fortfarande jättekul?
Varumärke: SBAB
Byrå: SBAB Inhouse
**Är boendekonomi fortfarande jättekul?** SBAB hade 2017 en ganska stor ambition: Att förbättra människors bild av bolån och boendeekonomi. Bilden var som bekant att det både var svårt, tråkigt och komplicerat. Kreativitet, humor och mod att fortsätta har lett till att Boendeekonomi är jättekul bryter igenom reklamtröttheten och engagerar. Konceptet har visat att Boendeekonomi faktiskt kan vara både begripligt och underhållande. Konceptet har inte bara gjort SBAB mer tänkbart i kategorin. Det har också skapat en starkare relation till målgruppen! Med fokus på långsiktighet och engagemang har avsnitten nått en visningsfrekvens på över 53% på Youtube, vilket är betydligt högre än genomsnittet. Resultaten visar att SBAB är nummer ett i reklamerinran och spontan tänkbarhet i sina fokusstäder, vilket är den parameter som mest korrelerar med ett ökande inflöde av lånelöften. SBAB har positionerat sig som en omtänksam vän i en annars skamfilad kategori. Konceptet är ett kvitto på att kreativitet och långsiktighet leder till framgång även i en lågintressekategori. Kul tycker vi! Och våra kunder verkar hålla med.
SBAB, Malou Sjörin, Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation
SBAB, Patrik Söder, Marknadschef
SBAB, Ludvig Carlson, Marketing Intelligence Manager
SBAB, Josefine Allin, Projektledare och Mediestrateg
SBAB, Sofia Holmin, Digital Marketing Specialist
SBAB, Sandra Ericsson, Social Media Manager
SBAB, Simon Bolin, Copywriter
SBAB, Henrik Gustavsson, Art Director
SBAB, Anna Unander, Art Director
SBAB, Sara Fredriksson, Marknadsansvarig Företag och Brf
SBAB, Jakob Hjulström, Copywriter
SBAB, Malou Ruotsalainen, Art Director
SBAB, Elin Modig, Art Director
SBAB, Cecilia Lesniewski, Projektledare
Helgeson Moll, Anders Helgeson, Regissör
Helgeson Moll, Daniel Moll, Producent
Helgeson Moll, Olof Ringestad, Produktionsledare
Dos Gallinas Palma, Tommy Gottberg, Projektledare
Dos Gallinas Palma, Fredrik Blomberg, Kreatör
Erik Haag, Kreatör
Precis Digital, John Burlin, Senior Media Strategist
Precis Digital, Martin Ljungdahl, Media Specialist
Precis Digital, Sara Lohman, Media Specialist
Bizkit Havas, Johnnie Åkerström, kundansvarig strategigubbe
Bizkit Havas, Kalle Mellberg, Broadcast
Bizkit Havas, Jennie Lindgren, OOH/Print
Bizkit Havas, Ann-Sofie Lindberg, OOH/Print
Niobladsblomman
100 w
Kategori: Ideellt & Välgörenhet 2024
Bidrag: Niobladsblomman
Varumärke: Majblomman
Byrå: Forsman & Bodenfors
I Sverige lever 1 av 10 barn i fattigdom. Den allt svårare ekonomiska situationen har lett till att fler barnfamiljer ansöker om stöd från Majblomman. Hur många barn organisationen kan hjälpa är beroende av hur mycket pengar som samlas in genom försäljningen av majblommor. Därför var det avgörande att öka årets försäljning. Trots att majblomman är en folkkär symbol är det få som vet vad Majblomman gör. Många ser den mest som ett gulligt vårtecken och vet inte att pengarna går till att bekämpa barnfattigdom. Genom att skapa en limiterad utgåva av en klassisk produkt blev Niobladsblomman en modern symbol för att 1 av 10 barn lever i fattigdom. På ett enkelt men effektfullt sätt visualiserar blomman med det bortplockade bladet både problemet och Majblommans syfte. Från att ha varit ett gulligt vårtecken skapade Niobladsblomman en tydlig manifestation över barnfattigdomen i Sverige. -Det gjorde att media i år skrev om Majblommans kärnfråga, barnfattigdom, istället för om årets färg. Med en potentiell räckvidd på 35M. -Det skapade en vilja att köpa en dyrare produkt. Trots att Niobladsblomman kostade 100 kronor, 70 kronor mer än en ordinarie majblomma, såldes 60.000 stycken. Det innebär 6 000 000 Mkr i intäkter. Dessutom bar 60 000 människor omkring på vårt viktiga budskap. -Statistiken i blomman talade sitt tydliga språk och bidrog till ett historiskt försäljningsrekord på 90 miljoner kronor. Målet var 72 miljoner. Det överträffade vi med 25%, eller 18 miljoner kronor över målsättningen. Viktigaste resultat av allt: Majblomman kan hjälpa fler barn i behov.
Addition genom subtraktion. Att tillföra genom att ta bort kan, bevisligen, skapa stor effekt. Genom mod och innovation skapade årets vinnare inte bara direkt resultat genom ett historiskt försäljningsrekord utan lyfte även roten till en av Sveriges mest välkända symboler och fick den att växa.
Alla vuxna som har råd att köpa en majblomma.
I Sverige lever 1 av 10 barn i fattigdom. En siffra som barnrättsorganisationen Majblomman bekämpar genom försäljning av majblommor – varje år med en ny färg. Pengarna går till att hjälpa barn som lever i fattigdom med allt från varma vinterskor till terminsavgiften för fotbollen. I takt med att den ekonomiska situationen blivit allt tuffare har antalet barn som lever i fattigdom ökat. 2024 beräknades så många som 196 000 barn i Sverige leva i fattigdom. Detta har gjort att rekordmånga familjer vänt sig till Majblomman för stöd. För att kunna hjälpa fler behövde vi samla in mer pengar, och insamlingsmålet skruvades upp jämfört med målet året innan. Då är det en utmaning att många vet vad Majblomman är men få vet att de arbetar mot barnfattigdom. Endast 2 % nämner Majblomman som en välgörenhetsorganisation. Detta är ett problem eftersom viljan att stötta en organisation är starkt knuten till att man känner för syftet och förstår vad pengarna går till. För att kunna hjälpa fler barn behövde vi sälja fler majblommor. Som ett medel för detta behövde vi inför lanseringen 2024 rikta om mediernas strålkastarljus från att enbart lyfta de nya färgvalen till att sätta fokus på vårt syfte. Majblomman behövde bli mer än ett gulligt vårtecken och istället vara en tydlig manifestation över att 1 av 10 barn i Sverige lever i fattigdom. Målsättning för 2024 – Samla in 72Mkr.
Inför 2024 års lansering satt vi med utmaningen att knyta organisationen Majblomman närmare sitt syfte för att få fler att köpa blomman. Detta med en väldigt begränsad mediebudget. Lösningen visade sig gro i själva majblomman. I 99 år har blomman sett likadan ut med sina 10 kronblad. Inför den 100:ade utgåvan valde vi därför att ta bort 1 av de 10 bladen för att visualisera att 1 av 10 barn lever i fattigdom. Det hela resulterade i en limiterad upplaga som döptes till Niobladsblomman. Genom att ta bort ett blad omvandlade vi en klassisk symbol till en samtida visualisering över Sveriges barnfattigdom. Därmed lyckades vi på ett tydligt och visuellt sätt knyta ihop själva blomman med dess syfte. En symbol som tjänade sitt syfte på flera sätt: Alldeles för få känner till att 1 av 10 barn lever i fattigdom. Med Niobladsblomman blev nu alla köpare budbärare av detta viktiga budskap. Niobladsblomman, men sin visuella och enkla berättelse om något väldigt viktigt, gjorde det enkelt för press, radio och TV att skriva om barnfattigdom och Majblommans syfte, istället för om årets färg. Det blev en limiterad utgåva som kunde säljas till ett högre pris, 100 kronor, istället för 30 kr som en ordinarie blomma kostar. Allt för att öka intäkterna.
Ruset
Kategori: 100-fattaren 2024
Bidrag: Ruset
Varumärke: IQ-initiativet
Byrå: ABBY.WORLD / Wavemaker
Rusets uppgift var att stärka målgruppen 18-30 att göra smarta val kring alkohol genom att medvetandegöra dem om trenden att unga dricker mindre. Istället för att göra en traditionell informations- eller reklamkampanj valde vi att använda oss av populärkulturen som verktyg för att föra fram budskapet. Ett sätt att skapa en emotionell och verklighetstrogen kontext för reflektionen som dessutom kunde underhålla målgruppen och få dem att vilja fortsätta titta. Men budskapet nådde inte bara fram till målgruppen genom innehållet. Det höga nyhetsvärdet gav oss även rejäl medieuppmärksamhet som hjälpte till att sprida budskapet. Rusets förmåga att slå sig igenom bruset och nå fram till målgruppen är slående: – Mer än 1,5 miljoner organiska avsnittsvisningar och 34 miljoner visningar på TikTok sammantaget över alla klipp och faser, vilket var 300% av målsättningen på 500 000 organiska visningar. Totalt såg 200 000 mellan 18-29 minst fyra avsnitt under kampanjperioden på 4 veckor**. – 50 miljoner i förtjänad räckvidd i relevanta titlar som Dagens Nyheter, P3, SVT och Aftonbladet*, vilket var 500% av målsättningen på 10 miljoner. – Efter Ruset kände hela 47% av målgruppen 18-29 till trenden att unga dricker mindre (17% över målsättning) och 94% förstod kampanjens budskap (14% över målsättning**). Än mer väsentligt är effekten på målgruppens beteende: – 71% förändrade sitt beteende i relation till alkohol efter att ha tittat på serien (att jämföras IQs kampanjsnitt på 29%), varav: – 22% började dricka mindre – 21% började reflektera mer över sin alkoholkonsumtion – 31% kände sig bekväma med att avstå från alkohol även om andra dricker
Deal with the trash
50 w
Kategori: Framsiktigt 2024
Bidrag: Deal with the trash
Varumärke: McDonald’s
Byrå: NORD DDB Stockholm
Hur får man fler att slänga skräp där det hör hemma? Man gör skräpet till något värdefullt. Som en deal på McDonald’s. För att förändra bilden av McDonald’s som ett ansvarstagande företag under konceptet Stora nog att göra skillnad och samtidigt driva appnedladdningar och aktivitet i McDonald’s app, gjorde vi McDonald’s och rivalers skräp till anledningar att besöka McDonald’s. Cirka 15% av all nedskräpning består av takeaway-förpackningar. Så McDonald’s behöver ta stort ansvar för nedskräpningen, men McDonald’s är inte enda snabbmatsaktören och problemet är också större än McDonald’s. Så, för att hålla stan kungligt ren ville McDonald’s Sverige maximera sitt ansvar genom den integrerade kampanjen Deal with the trash. Ett initiativ där vi genom ett AI-verktyg tränat för att känna igen snabbmatsförpackningar och papperskorgar gjorde det möjligt för människor att få deals i McDonald’s app när man slänger sin gamla takeaway på rätt ställe, även om skräpet inte kommer från McDonald’s. Med en stark observation och avsändar-ID på 69% sade 79% att kampanjen gav ett bättre intryck av McDonald’s. Besöksintentionen ökade med +41% samtidigt som attributet ”tar ansvar för miljön” ökade från 50% till 73%, motsvarande en ökning om +46%. Appnedladdningar ökade med 13 procentenheter jämfört med samma period föregående år, 8 procentenheter över målsättningen. Samtidigt ökade antalet aktiva appanvändare med 23%, vilket var 13% över målsättningen. Svenskarna slängde över 2,7 ton skräp via McDonald’s app och löste in över 200 000 deals samtidigt som marknadsandelen ökade från 50,3% till 52,5%, ett ökat försäljningsvärde om 220 000 000 SEK.
Med teknisk innovation, glimten i ögat och en tydlig koppling mellan samhällsfråga och långvarigt varumärke nås breda effekter. När man kastar bort gamla modeller och sanningar, lyfter produktens nackdel och involverar konkurrenterna blir varumärket en angelägenhet för många.
Eftersom McDonald’s varumärkesaktiviteter riktar sig mot hela befolkningen var insatsens målgrupp för denna kampanj alla svenskar.
Efter att ha förlorat gäster mellan 2012–2017 lanserade McDonald’s varumärkesplattformen Stora nog att göra skillnad. Det är en plattform som visar McDonald’s initiativ – stora som små – för att ge fler svenskar en bättre eftersmak av varumärket. För att fortsätta öka besök och försäljning behöver McDonald’s öka förtroendet för sitt varumärke. Och för att öka förtroendet behöver McDonald’s driva perceptionen om de som ett ansvarstagande företag. Samtidigt behövde McDonald’s öka antalet appnedladdningar och aktivitet i deras app för att driva besöksfrekvens, då aktiva appanvändare har ett högre kundvärde än icke-digitala gäster. För att öka bilden av McDonald’s som ansvarstagande behöver varumärket adressera de utmaningar som många gäster vill se lösningar på i framtiden. Där har nedskräpningen ökat på senare år då allt fler beställer take away. Faktum är att 15% av allt skräp är från takeaway-förpackningar, vilket gör att snabbmatsbranschen är den tredje största orsaken till nedskräpning i städer. Detta var en utmaning då McDonald’s, i egenskap av att vara Sveriges största restaurangkedja, är det mest synliga varumärket när det kommer till nedskräpning. Givet ovan definierade McDonald’s följande målsättningar: •Öka antalet appnedladdningar med +5% jämfört med samma period föregående år. •Öka antalet aktiva appanvändare med +10% jämfört med samma period föregående år. •Öka bilden av McDonald’s som ett företag som tar ansvar för miljön från 50% till 55%.
För att förändra bilden av McDonald’s som ett ansvarstagande företag och samtidigt driva appnedladdningar och aktivitet i McDonald’s app behövde vi en stor idé som var emotionellt stark, samtidigt som den också förändrade gästernas beteenden. Därför tog vi utgångspunkt i att McDonald’s, även om de är Sveriges största restaurangkedja, har många konkurrenter i branschen som har förpackningar som skräpar ned när gästerna inte slänger skräpet på rätt ställe. Av cirka 120 miljoner besök i kategorin per år i Sverige, består McDonald’s av hälften. Sveriges andra två största burgarställen står tillsammans för cirka 55 miljoner besök. Det innebär att McDonald’s behöver ta stort ansvar för problemet, men problemet är också större än McDonald’s. Så, för att hålla stan kungligt ren ville McDonald’s Sverige maximera sitt ansvar genom initiativet Deal With The Trash, där McDonald’s gjorde det möjligt för människor att få deals i McDonald’s app när man slänger sin gamla takeaway på rätt ställe, även om skräpet inte kommer från McDonald’s. Med hjälp av ett AI-tränat verktyg i McDonald’s app kunde gäster skanna skräp från McDonald’s och Sveriges andra två största burgarställen när de slängde skräpet i papperskorgen och fick då en deal i McDonald’s app. Med en integrerad kampanj i TV, utomhus, radio, sociala kanaler, Online video, bio, print och egna kanaler, berättade McDonald’s om initiativet. Och på så sätt blev McDonald’s och McDonald’s rivalers skräp en anledning för människor att besöka McDonald’s.
Partners
