Kommunikation som skapat effekt
Om 100-wattaren
100-wattaren är en tävling som sedan 1990 belönar effektfulla kommunikationsinsatser. Den lyfter fram exempel på hur kommunikation kan påverka beteende och skapa kommersiellt värde, samt inspirerar branschen att skapa bättre effekt och mäta den.
Läs mer om tävlingenViktiga datum för 100-wattaren 2026
Det finns några viktiga datum för 100-wattaren 2026 både för dig som tävlar och som vill gå på galan den 11 februari 2027.
Årets tävlingskategorier
I 100-wattaren kan du tävla i tio kategorier. Klicka på + för att läsa mer om varje kategori.
I 100-fattaren tävlar bidrag som genom kommunikations- och/eller kampanjaktiviteter långsiktigt och strategiskt jobbar för en positiv effekt för planeten, samhället och företaget. Det är viktigt att visa på affärsmål som bidrar till omställningen. Bidraget ska kunna visa på hur aktiviteten bidrar till företagets hållbarhetsmål samt affärsmål. Tänk på att man kan tävla med flera kampanjer kopplat till olika hållbarhetsmål. Kommunikationsinsatsen ska ha varit aktiv under minst två år under perioden 2022-2025, även om den påbörjades tidigare.
Se tidigare års vinnareSe tidigare tävlande bidrag
Här kan du utforska tidigare tävlande bidrag och inspireras av deras imponerande insatser
Samhälle & Opinion
Dödsorsak: Kvinna
UN Women Sverige
NORD DDB/NORD ID
Företag
Säkra nät för säkert företagande – Det är Telia
Telia
NoA | Åkestam Holst
Konsument
FÖRAK: Fackförbundet för arbetsplatsförlagd kanelbulledag
Pressbyrån
NoA | Åkestam Holst
Framsiktigt
Julspecial med Don Demina & Co
McDonald's
NORD DDB/NORD ID
Dödsorsak: Kvinna
Kategori: Samhälle & Opinion 2025
Bidrag: Dödsorsak: Kvinna
Varumärke: UN Women Sverige
Byrå: NORD DDB/NORD ID
Trots att mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem så är det ofta svårt att relatera till på ett personligt plan. Kampanjen ”Dödsorsak: Kvinna” ville därför göra det obegripliga begripligt genom att ta avstamp i vardagliga situationer som i en patriarkal struktur kan trigga dödligt våld.Baserat på statistik frå UN Womens rapport ”Femicides in 2023: Global estimates of intimate partner/family member femicides” och en kreativ omramning av dessa vardagssituationer som dödsorsaker, skapades en kampanj som berörde på djupet. Genom att placera budskapen i platsspecifika miljöer, som ”Sen hem” vid spårvagnen i Göteborg, ”Weekend med tjejerna” på Arlanda Express, ”Spillde ut läsk” på bio och ”Köpte premium” på Spotify, förstärktes känslan av närhet och igenkänning.Kombinationen av triviala vardagsögonblick med dödligt utfall väckte starka känslor och gjorde våldet mot kvinnor mer relaterbart. Kampanjen belyste hur vanliga situationer, som för de flesta är helt ofarliga, kan innebära livsfara för kvinnor i destruktiva relationer, eller familjestrukturer.Den emotionella kraften i kampanjen, tillsammans med UN Womens rapport, gav ämnet en ny infallsvinkel som fångade uppmärksamhet och engagemang. Resultatet blev tydligt: 72 % fler donationer, en ökning med 136 % i insamlade medel till UN Women Sverige, över 15 miljoner potentiella medieexponeringar och bred synlighet i riksmedia som TV4, DN, SvD och SR.Kampanjen stärkte UN Women Sveriges roll som opinionsbildare och visade hur kreativ kommunikation kan skapa effekt i en komplex samhällsfråga.Källa: intern intäktsdata UN Women, SimilarWeb
Säkra nät för säkert företagande – Det är Telia
50 w
Kategori: Företag 2025
Bidrag: Säkra nät för säkert företagande – Det är Telia
Varumärke: Telia
Byrå: NoA | Åkestam Holst
Trots att den allmänna oron för hackerattacker, phishing och ständiga dataintrång var det få företagare som hade den mentala bandbredden att agera proaktivt på hotet. Utmaningen var att Telia, trots sin styrka som marknadsledare inom telekom, inte förknippades med säkerhet. För att förändra det tog vi fyra avgörande vägval.Först tog vi ägandeskap över ordet “hackad”, en företeelse alla kunde relatera till. Därefter gav vi det abstrakta hotet ett ansikte – eller snarare en näbb – i form av en hackspett som löpte som en lila tråd genom kampanjen. Vi valde humor och underhållning framför oro, för att skapa handlingskraft kring en annars förlamande fråga. Slutligen byggde vi vidare på det etablerade konceptet “Det är Telia”, vilket naturligtvis både gav en skjuts resultatmässigt samt hjälpte till att utveckla och stärka konceptet på sikt. Vi fick direkt starka kampanjeffekter: Budskapsförståelse 72% (+16%)Liking 65% (+16%)General Impact 24% (+300%)Prispremium 54% (+26%)Det visade sig även i tänkbarheten för IT-säkerhet hos Telia som ökade från 14% till all time high 21%. Och, kanske det viktigaste av allt, vi fick fler att välja någon av Telias säkerhetstjänster, från 25% till 29% (+16%) angav Telia som Main Supplier av IT Security efter kampanjen.Med oförändrat pris, produkt och media gjorde Telia det osynliga synligt – och tog ett trovärdigt steg in i en ny kategori. En kampanj som visar att rätt idé, rätt ton och rätt mod kan skapa verklig affärseffekt även i en trög B2B-marknad.
I en alltmer otrygg värld finns det plats för varumärken som kan trygga. Genom relevans i tiden, distinkt grepp och strategisk precision visar detta bidrag att det går att ”hacka” sig igenom bruset och skapa effekt.
Insatsen riktade sig primärt till små- och medelstora företag. Men hade ett medvetet brett anslag för att också påverka större företag, s.k. Enterprises, men även B2C-målgruppen.
Vi lever i en orolig värld med dataintrång, phishing och hackerattacker. Ingen går säker, varken myndigheter, sjukhus, företag eller vanliga människor. I en branschundersökning uppger underleverantörsföretag att 96 procent av dem kommer att investera i säkerhet under 2024.* Men trots att oron är hög verkar det inte leda till handling. Många, både företagare och privatpersoner tänker att “det drabbar nog inte oss” eller “jag tar det sen”. Telia erbjuder både rena säkerhetstjänster, tjänster som tangerar säkerhet såsom IT-support och molntjänster, samt har ett säkerhetserbjudande inbäddat i kärnaffärerna mobilt och bredband. Det vill säga, det säkraste nätet. Dessvärre är Telia inte det första man tänker på när man tänker på säkerhet, givet att kärnaffären är en annan. Istället är det mer nischade aktörer som tankarna och således pengarna går till. Det ville vi ändra på. Vidare är det inte helt enkelt att prata om säkerhet. Det innebär olika saker för olika företagare såväl som privatpersoner och upplevs lätt som antingen mycket hotfullt eller totalt oangeläget. Här behövde vi hitta en mellanväg. För att sammanfatta: Målet med insatsen var att göra Telia mer tänkbara vad gäller säkerhet i allmänhet och bland företagare i synnerhet. *https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/foretag-utsatts-for-cyberattacker-fler-investerar-i-sakerhetsatgarder
Fyra avgörande vägval: 1. Ta ägandeskap över begreppet hackadFör många beslutsfattare är IT-säkerhet något ganska abstrakt. Man vet att det är viktigt – men inte alltid exakt vad man behöver skydda sig mot. Vi behövde därför hitta ett ord eller fenomen som alla, oavsett kunskap eller behov, kunde relatera till. Att bli hackad var precis det. Genom att lägga beslag på begreppet gjorde vi Telia mer top-of-mind som en aktör inom IT-säkerhet – på ett sätt som kändes både självklart och relevant.2. Ge det abstrakta ett ansikte (eller en näbb)Att prata om IT-säkerhet är en sak. Att få människor att känna vad det handlar om är en annan. Vi behövde något konkret som kunde visualisera det osynliga hotet – och här kom hackspetten in. En iögonfallande och oväntad karaktär som gjorde det abstrakta greppbart och dessutom var något helt annat än annan ”säkerhetsreklam.”3. Satsa på underhållning Telia valde medvetet att närma sig ämnet med humor. Dels för att forskning visar att underhållande kommunikation ger bättre effekt, men också för att ämnet i sig kan kännas både tekniskt och stressigt. Genom att underhålla istället för att skrämmas blev det lättare för fler att ta till sig budskapet. 4. Bygg vidare på ”Det är Telia”Sedan 2023 jobbar Telia med konceptet ”Det är Telia”, som har fått mycket starkt genomslag. Det var därför självklart att låta även denna insats leva inom ramen för det. Ett givet vägval med syfte att skapa enighet i kommunikationen och öka avsändar-id.
FÖRAK: Fackförbundet för arbetsplatsförlagd kanelbulledag
75 w
Kategori: Konsument 2025
Bidrag: FÖRAK: Fackförbundet för arbetsplatsförlagd kanelbulledag
Varumärke: Pressbyrån
Byrå: NoA | Åkestam Holst
När Kanelbullens dag 2025 inföll på en lördag stod Pressbyrån inför ett reellt affärsproblem. Dagen är vanligtvis en av årets viktigaste, både för försäljningen och för att påminna svenskar om Pressbyråns roll i vardagen. Men eftersom en hög andel bullar köps i jobbsammanhang, riskerade försäljningen att sjunka kraftigt när arbetsplatser höll stängt. Istället för att kampanja om billigare bullar valde Pressbyrån att angripa affärsproblemet i grunden. För många är kanelbullen inte bara en fika – det är ett bevis på att man är uppskattad på jobbet, en av få saker som arbetsgivare fortfarande bjuder på utan diskussion. Men när kontoren stod tomma, försvann både försäljningen och den gemensamma fikastunden som gör dagen speciell. Genom att bilda FÖRAK (Fackförbundet för arbetsplatsförlagd kanelbulledag) flyttades frågan från produkt till princip. FÖRAK drev kravet att Kanelbullens dag borde firas på en vardag, “för allas rätt till bulle på jobbet”. När Pressbyrån sedan “gick facket till mötes” och flyttade dagen till fredagen den 3 oktober, uppstod något som kändes på riktigt. Initiativet plockades upp av rikstäckande medier som Expressen, SvD, DI, SR, ETC och Riksmorgon Zoo. Fackförbund, branschorganisationer och privatpersoner engagerade sig i debatten och på bara några dagar hade Sverige faktiskt börjat fira Kanelbullens dag en dag tidigare.Effekterna blev tydliga:Försäljning: +25% över hela kampanjperioden relativt föregående år.Observation: 58 % (bench 40 %)Avsändar-ID: 71 % (bench 43 %)Köpintention: 70 % (bench 54 %)Med oförändrad produkt, pris och distribution lyckades Pressbyrån skapa en nyhet, en folkrörelse och kanske en ny svensk tradition.
Ett skolboksexempel på hur kommunikation kan klä ett affärsproblem i mänsklig relevans – och få effekt. Genom en oväntad kombination av det svenskaste vi har fick denna insats inte bara ett alldagligt fikabröd att kännas som en rättighet. Det fick även ett försäljningsrekord att kännas som en folkrörelse.
Insatsen vänder till alla 18-65 år.
Kanelbullens dag är en av Pressbyråns viktigaste dagar på året, inte bara för försäljningen, utan för att den lockar in tusentals nya och återkommande kunder. Men 2025 inföll dagen på en lördag.Det kan låta harmlöst men när jobbet för många är stängt uteblir också de gemensamma fikastunderna, den största köpdrivaren av alla. När kanelbullens dag tidigare infallit på en helg har försäljningen rasat till en fjärdedel av normalnivån (2020).Utöver det stod Pressbyrån inför två andra problem.För det första: produkten. Pressbyråns kanelbulle är varken billigast eller lyxigast. Den är en helt vanlig bulle till ett helt vanligt pris – i en konkurrens där andra antingen säljer för fem kronor styck eller marknadsför sina bullar som extra exklusiva med smör, kryddor och hantverk.För det andra: budgeten. Med lite drygt 2 miljoner kronor i medieinvestering och en målgrupp som i princip omfattar hela Sverige var det uppenbart att köpt räckvidd inte skulle räcka.Utmaningen var alltså trefaldig:Undvika ett katastrofalt försäljningstapp under en helgdag.Göra den medelmåttiga bullen relevant igen.Och göra det utan pengar att köpa sig tillräcklig uppmärksamhet.Kort sagt: Pressbyrån behövde hitta ett sätt att hålla kanelbullens dag levande och engagerande, trots att omständigheterna var ogynnsamma. Hur skulle man göra en enkel, vanlig bulle till en angelägenhet som folk pratar om, planerar för och faktiskt vill fira även om det är helg?
Kampanjens framgång byggde på fyra strategiska vägval: 1. Från reklam till folkrörelseIstället för att säga ”köp-en-bulle-hem-på-helgen” skapades FÖRAK; Fackförbundet för arbetsplatsförlagd kanelbulledag. Ett riktigt fackförbund enligt alla konstens regler som fokuserade på en fråga, att flytta Kanelbullens dag från helg till vardag. 2. Folk känner väldigt starkt för Kanelbullens dagIdén byggde på en enkel men tydlig insikt: många känner starkt för Kanelbullens dag. Att fika tillsammans, speciellt på arbetsplatser, är något som är djupt förankrat i den svenska folksjälen. Och Kanelbullens dag har blivit symbolen, nästan som en inofficiell nationaldag, för vår fikakultur. 3. Ett bevis för uppskattning på jobbetAtt bli bjuden på en kanelbulle av sin arbetsgivare på Kanelbullens dag är ett bevis för uppskattning på jobbet, ofta den enda som arbetsgivaren fortfarande bjuder på utan diskussion. Genom att koppla Kanelbullens dag till arbetsplatsgemenskap och trivsel skapades en emotionell kärna som berör många yrken, från lärare och butikspersonal till kontorsarbetare och byggarbetare. 4. Smart hantverk, trovärdig förklädnadFÖRAK skapades som ett riktigt fackförbund, med stadgar, obligatoriska styrelsemöten och all annan formalia. De drev en tydlig fråga många kunde känna igen sig i och identifiera sig med. När Pressbyrån så småningom ”gick facket till mötes” kändes det helt naturligt och skapade en våg av förtjänad publicitet i allt från Expressen och SvD till RiksmorgonZoo och Dagens Industri. Resultatet:Sverige började diskutera och faktiskt flytta firandet av Kanelbullens dag. Försäljningen ökade tack vare att reklamen observerades, förstods och gillades.
Julspecial med Don Demina & Co
Kategori: Framsiktigt 2025
Bidrag: Julspecial med Don Demina & Co
Varumärke: McDonald's
Byrå: NORD DDB/NORD ID
McDonald’s omdefinierade sin roll från snabbmatskedja till underhållningsplattform och skapade Sveriges första TikTok-julshow. Vi återvände till vår grundare Ray Kroc’s filosofi: “We’re not in the hamburger business, we’re in the show business.”Julen är årets mest konkurrensutsatta period och avgörande för RMHC:s framtid. Utmaningen var dubbel: Ronald McDonald Barnfond behövde samla in 3 MSEK för att undvika underskott, samtidigt som McDonald’s tappade relevans hos Gen Z, en målgrupp som varken konsumerar traditionell reklam eller har råd att donera.Lösningen blev banbrytande. Genom att ge influencern Don Demina huvudrollen i en julshow i fyra episoder, där hans egen meny – “Don Demina & Co” genererade 5 kr till RMHC per såld måltid, blev McDonald’s inte avsändaren, utan scenen där kulturen skapades. Influencers fick total kreativ frihet, och resultatet blev en ny modell för varumärkeskommunikation.Resultaten överträffade alla förväntningar och våra mål:52,5 miljoner visningar med 38 sekunders tittartid – 10x TikToks norm3,5 MSEK till RMHC – 17 % över mål75 % försäljningsökning på Triple Cheeseburger20,3 % ökning i app-användning – dubbla måletDetta bevisar att när varumärken slutar avbryta och börjar bidra, multipliceras effekten. Allt tack vare att vi tappade in i en djupt rotad jultradition i Sverige och gav den en fräsch, modern twist för en yngre publik. Och ryktet säger att våra fans vill ha tillbaka showen. Så – har ett nytt kulturellt ögonblick fötts? Tiden får utvisa. God Jul!
Partners
